Hanna är på besök
Hejsan svejsan!
Nu är jag och Hanna i Nha Trang, vilket är en stad med en strand. vi kom hit i torsdags morse, alltså på min födelsedag, nu är jag 22 och har fortfarande ingen aning om vad jag ska göra med livet, då e det skönt att man kan resa runt medans man funderar ;)
Innan Nha trang så var vi i Saigon i 4 dagar, längre än vi ville, men jag var tvungen att vänta på att få tillbaka mitt pass. Vi roade oss med att se cu chi tunnels, som jag fortfarande efter en dagstur inte vet mycket om, jag ska googla det någon gång. Men vietnameserna i området levde i tunnlar, de var på norra vietnamns sida men bodde i söder, så amricanerna ville komma åt dem. de märktes tydligt att de inte tyckte om amrikanerna på detta ställe. vilket jag kan förstå. vi fick se olika typer av fällor de hade och se en bit av tunnelsystemet. vi gick igenom 20meter, som de dessutom gjort bredare för turister och jag fick fortfarande lite panikkänslor.. och här bodde folk i år och gömde sig för att under natten kunna komma upp och döda de amrikanska soldaterna. tunnlarna var 121km totalt. Det är verkligen helt sjukt vad de kunde göra, enkla men högst dödliga fällor. hur de lyckades få bort röken när de lagade mat, hur de gravde tunnlarna och lyckades gömma undan den överblivna jorden. skulle det bli krig så skulle jag inte överleva mer än 2 minuter.
dagen efter detta så gick vi till warmuseum, det var brutalt, men nyttigt. det var bilder från kriget och texter. bilder på döda människor, barn och kvinnor. bilder på folk som fötts med missbildningar efter agent orange osv. Man får en helt annat perspektiv på livet, iaf för några timmar, innan man går tillbaka till sitt vanliga bortskämda jag. Jag mådde sjukt illa och på slutet var det jobbigt att titta, både jag och hanna skänkte typ alla pengar vi hade i plånboken.
Vi mötte oxå upp med några killar som jag varit volontär med och fördrev tiden med att snacka med dem, tills det äntligen blev onsdagkväll och vi kunde sätta oss på bussen och åka till Nha trang, mest vietnamesiska människor, en brazilanare, som vi nu delade rum med en natt, men han åkte nyss vidare.
Jag och hanna spenderade torsdag morgonen med att frsöka sova, vilket gick några timmar, men sedan stängde de av strömmen i hela Nha Trang hela dagen, det e tydligen brist på el. så det blev för varmt. vi gick omkring till olika dykställen och lyckades boka dykning. så imorgon ska jag ner i vattnet för första gången. det tar 3 dagar för att få certifikatet, och det innebär 6 dyk och sen teori på eftermiddagarna. hanna har redan certifikatet, men imorrn ska hon med mig ut på båten för att fräsha upp sinna dykningskunskaper.
min födelsedag firades med middag och drinkar här i Nha trang.
Nu ska vi ut och äta indisk mat =)
ha det super!
Nu är jag och Hanna i Nha Trang, vilket är en stad med en strand. vi kom hit i torsdags morse, alltså på min födelsedag, nu är jag 22 och har fortfarande ingen aning om vad jag ska göra med livet, då e det skönt att man kan resa runt medans man funderar ;)
Innan Nha trang så var vi i Saigon i 4 dagar, längre än vi ville, men jag var tvungen att vänta på att få tillbaka mitt pass. Vi roade oss med att se cu chi tunnels, som jag fortfarande efter en dagstur inte vet mycket om, jag ska googla det någon gång. Men vietnameserna i området levde i tunnlar, de var på norra vietnamns sida men bodde i söder, så amricanerna ville komma åt dem. de märktes tydligt att de inte tyckte om amrikanerna på detta ställe. vilket jag kan förstå. vi fick se olika typer av fällor de hade och se en bit av tunnelsystemet. vi gick igenom 20meter, som de dessutom gjort bredare för turister och jag fick fortfarande lite panikkänslor.. och här bodde folk i år och gömde sig för att under natten kunna komma upp och döda de amrikanska soldaterna. tunnlarna var 121km totalt. Det är verkligen helt sjukt vad de kunde göra, enkla men högst dödliga fällor. hur de lyckades få bort röken när de lagade mat, hur de gravde tunnlarna och lyckades gömma undan den överblivna jorden. skulle det bli krig så skulle jag inte överleva mer än 2 minuter.
dagen efter detta så gick vi till warmuseum, det var brutalt, men nyttigt. det var bilder från kriget och texter. bilder på döda människor, barn och kvinnor. bilder på folk som fötts med missbildningar efter agent orange osv. Man får en helt annat perspektiv på livet, iaf för några timmar, innan man går tillbaka till sitt vanliga bortskämda jag. Jag mådde sjukt illa och på slutet var det jobbigt att titta, både jag och hanna skänkte typ alla pengar vi hade i plånboken.
Vi mötte oxå upp med några killar som jag varit volontär med och fördrev tiden med att snacka med dem, tills det äntligen blev onsdagkväll och vi kunde sätta oss på bussen och åka till Nha trang, mest vietnamesiska människor, en brazilanare, som vi nu delade rum med en natt, men han åkte nyss vidare.
Jag och hanna spenderade torsdag morgonen med att frsöka sova, vilket gick några timmar, men sedan stängde de av strömmen i hela Nha Trang hela dagen, det e tydligen brist på el. så det blev för varmt. vi gick omkring till olika dykställen och lyckades boka dykning. så imorgon ska jag ner i vattnet för första gången. det tar 3 dagar för att få certifikatet, och det innebär 6 dyk och sen teori på eftermiddagarna. hanna har redan certifikatet, men imorrn ska hon med mig ut på båten för att fräsha upp sinna dykningskunskaper.
min födelsedag firades med middag och drinkar här i Nha trang.
Nu ska vi ut och äta indisk mat =)
ha det super!
Kommentarer
Trackback
