myawesometrip

resen till loas var spännande.. jag hamnade i en minibuss full med vietnameser, brevid en pappa som ville prata engelska med mig. Minibussen släpper av mig vid gränsen och åker.. innan på morgonen så ville en snubbe ta min biljett, en som inte skulle med bussen, så jag vägrade, men de sa att om jag inte ger honom den så kör de mig inte, så vad har jag för val? Det är ju inte så att jag kommer få pengarna tillbaka iaf.. jag betalade 17dollar för min biljett som skulle ta mig hela vägen till laos, vietnameserna betalade 2.5 dollar för att komma till gränsen, eller området runt omkring. 
  När jag gått av bussen så kommer en tjej på motorcykel fram och säger att jag nu ska åka med hennes buss, sen kör hon iväg, jag lyckas hitta rätt genom gränsen och tillslut kommer jag fram till laos sida och hon e där, säger att jag måste ta en motorcykel för 1 dollar för att komma till bussen, att det är en km. sen kör hon iväg, jag tar en motorcykel, men det är inte alls långt, det står en buss, gammal buss från 50talet typ.. de vill att jag ska betala, jag hittar tjejen igen och får henne tillslut att betala för mig, ca 4 dollar… så jag bokade för att åka med turist buss och betalade 17 dollar, när jag fick göra som lokalbefolkningen iaf och det hade kostat 6.5dollar, först var jag bara sjukt förbannad, som tur e stirrar inte laos människor lika mkt och försöker inte prata med dig.. men sen insåg jag att jag tog detta alldeles för personligt, dessa människor har blivit utnyttjade så mkt genom bara de senaste århundradet, de försöker väl bara få tillbaka vad de tycker de har rätt till. Och jag kan ju hålla med dom absolut. Det är synd bara att det ska ske på detta vis, vilket gör att jag tycker mindre och mindre om befolkningen, men som sagt det är deras sätt att överleva, och in the end of the day så handlade det om ca 100kr som jag förlorade, och det är mer värt för dom än för mig.

Jag kom fram hit till savannaket, tog en tuktuk blev avsläppt någonstans, min flip flop gick sönder så gick runt barfota, inga gatunamn med bokstäver som jag kan förstå så visste inte vart jag var, gatorna är nästan tomma och inga vita människor någonstans, tillslut ser jag en äldre man och frågar honom vart jag är, vi letar efter ett guesthouse tillsammans, han hitta ett lite dyrare och jag lite billigare.. betalar 5 dolllar, sämre standard än i vietnam, men ok.. synd att man inte är två då hade det varit billigt!
jag kan ju erkänna att jag känner mig lite ensam här, men dte var ju det jag ville träna på. Men jag lykades iaf samla ihop ett gäng personer igårkväll att äta med, men de har åkt idag. Men har en middags dejt idag igen, så visst finns det människor, men inte mycket att göra otroligt varmt.. men ska försöka gå omkring lite nu och upptäka staden.. imorgon åker jag vidare.

ha det super!