På resande fot i Kina
28juli
Vi rör oss fort fram i kina och har nu tagit oss upp i bergen igen, men ett annat berg, först spenderade vi 2 dagar av bussresande för att ta oss ner från 4000meter till 500 meter, för att sedan idag ta oss upp till 2800meter igen till en nationalpark som tydligen ska vara väldigt vacker. det är massa kinesiksa turister här, men inte så många vestern turister.
Juli och augusti är högsäsong och allt är väldigt dyrt, priset för att komma in i nationalparken är bra mycket dyrare än vad vi trott, så vi får hoppas att det är värt det.
sedan jag skrev sist så har vi varit i Shaxi en mysig stad mitt i ingenstans, folket där var väldigt vänliga och söta. i stannade där 2 nätter för att hinna se marknaden som är varje fredag, men den var inte så speciell. Men som sagt vi hade det trevligt i staden, billig mat och billiga kakor och bullar, och folket var vänligt! det var även en filminspelning pågång is taden vilket verkade vara höjdpunkten på länge och de hade väldigt bra toalettpapper, man börjar uppskatta småsaker när man är ute och reser.
Sedan tog vi oss mot Litan vilket var 2 dagar på olika bussar och minivan. tyvärr är det dåligt med nattbussar, så vi f¨år göra mkt resande på dagarna och stanna i någon stad över natten för att sedan åka tidigt på morgonen. Litan skulle tydligen vara som att vara i tibet utan att vara i tibet, staden var inte mycket att see, herrlösa hundar överallt och skräp. men vi gick utanför där husen tydligen var mer traditionallt tibetanska och vi gick till ett monistery, där de unga munkarna var väldigt intresserade av mina piercingar, så jag lekte lite med dem, de var alla snoriga och skitiga, så jag var tvungen att ge dem papper att torka näsorna med, som de självklart slängde direkt på marken, annars anväder de sig av kläderna. Medan vi gick omkring fick vi även sällskap av en hund som följde oss överallt och skällde på alla som kom för nära, hon blev lite väl agressiv ibland.
29 juli.
Jag har nyss spenderat massa tid på att skriva massa saker bra och utförligt och det bara försvann! hur kan det bara försvinna? det är sent nu och det är ingen chans att jag kommer skriva allt igen varken idag eller imorrn, jag som var så stolt att jag lyckts få ner allt!
30juli
Om ni trodde att man fick sova ut när man reser så hade ni fel, ännu en morgon där jag var tvungen att gå upp innan 7.. det var tänkt att vi skulle lämna denna nationalpark idag, men det finns ingen plats på bussen, vi är inte vana att resa i högsäsong där man måste boka allt i förväg, jag måste verkligen komma iväg idag, i nästa stad ska vi, eller i alla fall jag, bich är sjuk, rida hästar i bergen i 3 dagar och måste göra dte imorgon (om jag lyckas med det, har inte bokat något) för att hinna med allt vi ska göra och speciellt hinna med tåget vi bokat från chengdu.
för att fortsätta där jag slutade förut, så gick vi mot en äng där massa tält var uppställda, vi kom fram mitt i något firande, alla vuxna dansade i ring. Jag vet inte om dessa människor levde i tälten året om eller bara under sommaren, de hade fina bilar, mobiler och mp3 spelare så de var inte fattiga, vad de jobbade med har jag ingen aning om. barnen var väldigt intresserade av mina piercingar, ville ta på dem med sina smutsiga snoriga händer. vi satte oss ner för att titta på dansen och jag lekte med barnen.Hunden som nu fått sällskap av en annan hund, skällde en hel del på barnen och vi var tvungen att lugna ner henne.
Senare blev jag inbjuden av 6 tjejer i 11årsåldern in i ett tält på mat, pirogliknande saker med kött i, kalla. alla stirrade på mig å var tvungen att smaka. så fort de tittade bost tog jag ut köttet och virade in det i papper och stoppade det i fickan. det var hemskt äckligt. sen lyckades jag få Bich och Leo (en kille vi haft sällskap av under dagen) att komma så de fick äta lite kött. Tillsist lyckades vi ta oss där ifrån, de bjöd oss på mer och mer saker, inget särskillt apptitligt. vi gixk tillbaka till staden och gästhuset, jag köppte en varsin korv till hundarna, men de ville inte äta dem.
dagen efter så bar det av mot kangdin, denna bussresa var den värsta jag har varit med om, mesta delen var nedför längst bergen, på smala dåliga vägar med så många hål i att vi lyftes ur säterna var och vartannan minut. Det finns en hel del skillnader om vad som betraktas som äckligt eller inte här och det märks speciellt på bussarna, denna mer än någon annan. Folk spottar i mittgången, efter att de dragigt up slemmet i munnen väldigt ljudligt. matrester oftast någon form av kött, slängs direkt på golvet. att röka på bussen är helt okej, att röka precis vart man vill är helt okej, det finns ingen respekt för icke rökare i detta land. Häll ut resterna av sitt te på golvet är också okej. Barn i detta land uträttar sinna behov precis vart de är för tillfllet, vid bordert (utomhus) där folk sitter och äter, i en papperskorg, på ett tidningspapper i en affär eller till och med i mittgången på bussen. på landsbyggden har barnen hål i byxorna så de kan sätta sig ner vart de vill.
sedan har vi även detta med folk som spyr på bussen, oftast i plastpåsar. denna resa var det extra mycket. jag har börjat vänja mig vaid det nu efter alla bussreser, men på en buss som flyger upp i luften hela tiden är det inte så trevligt. det är inte lätt att pricka påsen när du spyr. killen framför oss spydde hela tiden och vi var rädda för att påste skulle flyga iväg vid olika tillfällen. tillslut efter 10 timmar är vi framme i kangdin, lyckas tillsist hitta ett hostel och ett två posjkar på vägen som vi sedan äter middag med. Att beställa mat här är också väldigt intressant, man vet aldrig vad man får, vi har lite olika saker uppskrivna, exempelvis att jag inte äter kött att de kan laga vad som helst till mig som inte innehåller kött, det samma för bich men att det ska vara kött i det, detta funkar aldrig, de blir väldigt oroliga, ställer 1000frågor om vad vi vill ha, när de inser att vi inte pratar någon kinesiska så tar de fram papper och penna och skriver något med kinesiska tecken som de oftast visar för Bich, som ursprungligen är från vietnamn och ser asiatisk ut. tillsist så lyckas vi få något i oss. Denna kväll pekade vi på olika grönsaker och de andra på kött, och menade att vi ville ha det blandat tillsammans, men istället lagade de allt var för sig och kom ut med massa olika rätter till oss så vi är väldigt försiktiga nu med att peka på för mycket. som tur var så var vi 4 personer och kunde dela på priset.
Efter maten, klockan var redan strax före 10 så åkte vi till en hotspring, vattnet kom direkt från marken men de hade byggt in allt som en pool, även här rökte folk medan de simmade. De fanns inga duschar utan istället en liten pool för män och en för kvinnor, jag använde den aldrig eftersom vattnet där knappast kunde vara mycket renare än det i stora poolen.
När vi kom tillbaka till hostelet så hadevi en kort internetsession varpå en hund kom in i rummet vi satt i och bajsade på golvet, morgonen efter hade den bajsat överallt i huset. kina är underbart.
Dagen efter begav vi oss till chengdu, vi kom fram på eftermiddagen, bussresan gick smidigt, vi fick sitta brevid varandra fast våra biljetter inte tillät oss att göra det, tack vare en snäll kvinna som sa till pojken brevid bich att byta med mig. när vi kom fram så fixade vi biljett till nästa ställe, tog oss till ett hostel, kollade upp lite information om nationalparken och hästridningen och åt, inget spännande. höjdpunkten var de varma någorlunde rena duscharna och de normala toaletterna, med dörrar! dörrar är något om de nu finns som sällan används och det är väldigt vanligt med flera toaletter i ett rum. på hostelen är det normalt lite bättre, speciellt i städerna. det finns iaf dörrar, men de går inte alltid stt stänga eller låsa.
dagen efter var det dags igen för nästa buss upp till nationalparken där vi är nu och inte lyckas ta oss ifrån. resan gick bra vägen var helt okej. Bich Blev sjuk på vägen och dagen efter så följde hon inte med till parken, jag gick med en holländsk tjej. Det var väldigt dyrt att komma in, jag lyckades dock lura till mig studentrabbat oh det var kinesiska turister överallt. visst var det vakert, men inte alls värt priset och allt var för turistigt, man åkte buss innne i parken, först upp hela vägen, sedan kunde man gå ner, eller på vissa sträckor hoppa på en buss, och man gick på en byggt träväg, så det var en konstant ström av turister där. sjöarna var blåa men vattenfallen inga speciella, och efter 2 sjöar så började det bli tråkigt, så Bich missade inte mycket, bättre att spara pengarna.
och nu som sagt så hoppas jag på att komma till songpan, nästa ställe, vi ska bege oss till bussstationen och se om vi kan muta chauffören att ta oss på bussen, bara 3 timmar så vi kan sitta eller stå på golvet.
ha det bra där hemma!
Vi rör oss fort fram i kina och har nu tagit oss upp i bergen igen, men ett annat berg, först spenderade vi 2 dagar av bussresande för att ta oss ner från 4000meter till 500 meter, för att sedan idag ta oss upp till 2800meter igen till en nationalpark som tydligen ska vara väldigt vacker. det är massa kinesiksa turister här, men inte så många vestern turister.
Juli och augusti är högsäsong och allt är väldigt dyrt, priset för att komma in i nationalparken är bra mycket dyrare än vad vi trott, så vi får hoppas att det är värt det.
sedan jag skrev sist så har vi varit i Shaxi en mysig stad mitt i ingenstans, folket där var väldigt vänliga och söta. i stannade där 2 nätter för att hinna se marknaden som är varje fredag, men den var inte så speciell. Men som sagt vi hade det trevligt i staden, billig mat och billiga kakor och bullar, och folket var vänligt! det var även en filminspelning pågång is taden vilket verkade vara höjdpunkten på länge och de hade väldigt bra toalettpapper, man börjar uppskatta småsaker när man är ute och reser.
Sedan tog vi oss mot Litan vilket var 2 dagar på olika bussar och minivan. tyvärr är det dåligt med nattbussar, så vi f¨år göra mkt resande på dagarna och stanna i någon stad över natten för att sedan åka tidigt på morgonen. Litan skulle tydligen vara som att vara i tibet utan att vara i tibet, staden var inte mycket att see, herrlösa hundar överallt och skräp. men vi gick utanför där husen tydligen var mer traditionallt tibetanska och vi gick till ett monistery, där de unga munkarna var väldigt intresserade av mina piercingar, så jag lekte lite med dem, de var alla snoriga och skitiga, så jag var tvungen att ge dem papper att torka näsorna med, som de självklart slängde direkt på marken, annars anväder de sig av kläderna. Medan vi gick omkring fick vi även sällskap av en hund som följde oss överallt och skällde på alla som kom för nära, hon blev lite väl agressiv ibland.
29 juli.
Jag har nyss spenderat massa tid på att skriva massa saker bra och utförligt och det bara försvann! hur kan det bara försvinna? det är sent nu och det är ingen chans att jag kommer skriva allt igen varken idag eller imorrn, jag som var så stolt att jag lyckts få ner allt!
30juli
Om ni trodde att man fick sova ut när man reser så hade ni fel, ännu en morgon där jag var tvungen att gå upp innan 7.. det var tänkt att vi skulle lämna denna nationalpark idag, men det finns ingen plats på bussen, vi är inte vana att resa i högsäsong där man måste boka allt i förväg, jag måste verkligen komma iväg idag, i nästa stad ska vi, eller i alla fall jag, bich är sjuk, rida hästar i bergen i 3 dagar och måste göra dte imorgon (om jag lyckas med det, har inte bokat något) för att hinna med allt vi ska göra och speciellt hinna med tåget vi bokat från chengdu.
för att fortsätta där jag slutade förut, så gick vi mot en äng där massa tält var uppställda, vi kom fram mitt i något firande, alla vuxna dansade i ring. Jag vet inte om dessa människor levde i tälten året om eller bara under sommaren, de hade fina bilar, mobiler och mp3 spelare så de var inte fattiga, vad de jobbade med har jag ingen aning om. barnen var väldigt intresserade av mina piercingar, ville ta på dem med sina smutsiga snoriga händer. vi satte oss ner för att titta på dansen och jag lekte med barnen.Hunden som nu fått sällskap av en annan hund, skällde en hel del på barnen och vi var tvungen att lugna ner henne.
Senare blev jag inbjuden av 6 tjejer i 11årsåldern in i ett tält på mat, pirogliknande saker med kött i, kalla. alla stirrade på mig å var tvungen att smaka. så fort de tittade bost tog jag ut köttet och virade in det i papper och stoppade det i fickan. det var hemskt äckligt. sen lyckades jag få Bich och Leo (en kille vi haft sällskap av under dagen) att komma så de fick äta lite kött. Tillsist lyckades vi ta oss där ifrån, de bjöd oss på mer och mer saker, inget särskillt apptitligt. vi gixk tillbaka till staden och gästhuset, jag köppte en varsin korv till hundarna, men de ville inte äta dem.
dagen efter så bar det av mot kangdin, denna bussresa var den värsta jag har varit med om, mesta delen var nedför längst bergen, på smala dåliga vägar med så många hål i att vi lyftes ur säterna var och vartannan minut. Det finns en hel del skillnader om vad som betraktas som äckligt eller inte här och det märks speciellt på bussarna, denna mer än någon annan. Folk spottar i mittgången, efter att de dragigt up slemmet i munnen väldigt ljudligt. matrester oftast någon form av kött, slängs direkt på golvet. att röka på bussen är helt okej, att röka precis vart man vill är helt okej, det finns ingen respekt för icke rökare i detta land. Häll ut resterna av sitt te på golvet är också okej. Barn i detta land uträttar sinna behov precis vart de är för tillfllet, vid bordert (utomhus) där folk sitter och äter, i en papperskorg, på ett tidningspapper i en affär eller till och med i mittgången på bussen. på landsbyggden har barnen hål i byxorna så de kan sätta sig ner vart de vill.
sedan har vi även detta med folk som spyr på bussen, oftast i plastpåsar. denna resa var det extra mycket. jag har börjat vänja mig vaid det nu efter alla bussreser, men på en buss som flyger upp i luften hela tiden är det inte så trevligt. det är inte lätt att pricka påsen när du spyr. killen framför oss spydde hela tiden och vi var rädda för att påste skulle flyga iväg vid olika tillfällen. tillslut efter 10 timmar är vi framme i kangdin, lyckas tillsist hitta ett hostel och ett två posjkar på vägen som vi sedan äter middag med. Att beställa mat här är också väldigt intressant, man vet aldrig vad man får, vi har lite olika saker uppskrivna, exempelvis att jag inte äter kött att de kan laga vad som helst till mig som inte innehåller kött, det samma för bich men att det ska vara kött i det, detta funkar aldrig, de blir väldigt oroliga, ställer 1000frågor om vad vi vill ha, när de inser att vi inte pratar någon kinesiska så tar de fram papper och penna och skriver något med kinesiska tecken som de oftast visar för Bich, som ursprungligen är från vietnamn och ser asiatisk ut. tillsist så lyckas vi få något i oss. Denna kväll pekade vi på olika grönsaker och de andra på kött, och menade att vi ville ha det blandat tillsammans, men istället lagade de allt var för sig och kom ut med massa olika rätter till oss så vi är väldigt försiktiga nu med att peka på för mycket. som tur var så var vi 4 personer och kunde dela på priset.
Efter maten, klockan var redan strax före 10 så åkte vi till en hotspring, vattnet kom direkt från marken men de hade byggt in allt som en pool, även här rökte folk medan de simmade. De fanns inga duschar utan istället en liten pool för män och en för kvinnor, jag använde den aldrig eftersom vattnet där knappast kunde vara mycket renare än det i stora poolen.
När vi kom tillbaka till hostelet så hadevi en kort internetsession varpå en hund kom in i rummet vi satt i och bajsade på golvet, morgonen efter hade den bajsat överallt i huset. kina är underbart.
Dagen efter begav vi oss till chengdu, vi kom fram på eftermiddagen, bussresan gick smidigt, vi fick sitta brevid varandra fast våra biljetter inte tillät oss att göra det, tack vare en snäll kvinna som sa till pojken brevid bich att byta med mig. när vi kom fram så fixade vi biljett till nästa ställe, tog oss till ett hostel, kollade upp lite information om nationalparken och hästridningen och åt, inget spännande. höjdpunkten var de varma någorlunde rena duscharna och de normala toaletterna, med dörrar! dörrar är något om de nu finns som sällan används och det är väldigt vanligt med flera toaletter i ett rum. på hostelen är det normalt lite bättre, speciellt i städerna. det finns iaf dörrar, men de går inte alltid stt stänga eller låsa.
dagen efter var det dags igen för nästa buss upp till nationalparken där vi är nu och inte lyckas ta oss ifrån. resan gick bra vägen var helt okej. Bich Blev sjuk på vägen och dagen efter så följde hon inte med till parken, jag gick med en holländsk tjej. Det var väldigt dyrt att komma in, jag lyckades dock lura till mig studentrabbat oh det var kinesiska turister överallt. visst var det vakert, men inte alls värt priset och allt var för turistigt, man åkte buss innne i parken, först upp hela vägen, sedan kunde man gå ner, eller på vissa sträckor hoppa på en buss, och man gick på en byggt träväg, så det var en konstant ström av turister där. sjöarna var blåa men vattenfallen inga speciella, och efter 2 sjöar så började det bli tråkigt, så Bich missade inte mycket, bättre att spara pengarna.
och nu som sagt så hoppas jag på att komma till songpan, nästa ställe, vi ska bege oss till bussstationen och se om vi kan muta chauffören att ta oss på bussen, bara 3 timmar så vi kan sitta eller stå på golvet.
ha det bra där hemma!
Kommentarer
Postat av: Sonny
Wow vilket äventyr Sara! Är bara lite avundsjuk.
Tack för vykortet. Ha det bra. Kram/Pappa
Trackback
